Publiserades i tidningen Arbetet Nyheterna tisdagen 9 januari 1996

Liten men naggande god och med en humoristisk tagg i teckningar och artiklar. Sådan är Paparazzi,
tvåårsjubilerande tidning som vill slå ett slag för satiren. Jorge Varas är chefredaktör för tidningen och
satirtecknare sedan många år.
Här gisslas det mesta
Tidningen Paparazzi firar satiren och sina två år

Malmö
• Politisk satir kan vara farlig. När Jorge Varas jobbade på en renodlad satirtidning i Chile och militärkuppen genomfördes 1973 var det många tidningar som förbjöds, men hans tidning var den allra första man tystade.
Nu några decennier, tidningar och länder senare är han chefredaktör för den lilla malmöbaserade tidningen Paparazzi som 2-årsjubilerar i dagarna.
Paparazzi betyder smygfotograf eller reporter på jakt efter skandaler och händelser. Och som en sådan vill tidningen verka. Men det är inte enskilda personer som blir föremål för de vassa och elaka pennorna, utan oftast samhället, och de vill på ett roligt sätt sätta olika företeelser under luppen. Men också, som de proklamerar i tidningen, vara en bro mellan olika kulturer och då är humor ett bra medel.
I 35 år har chefredaktör Jorge Varas arbetat med grafisk design och som karikatyrtecknare, och för två år sedan kom tidningen till i några lokaler på Ystadsvägen.
-Vi var några kompisar, redaktörer och tecknare, som ville göra en humoristisk och satirisk tidning, berättar han.
Charlie Axelsson, statsvetare och en av skribenterna som bott många år i Spanien var också intresserad av planerna och de gick samman och startade

kulturföreningen Humorligan som står bakom tidningen.
Talang och engagemang
I en lokal som tidigare varit en reklamateljé fanns både utrustning och utrymme, och idéer, engagemang och talanger saknades inte. Åren har inneburit en del barnsjukdomar men har också öppnat många dörrar, i form av nya uppdrag från andra föreningar t ex.
-Det här är också en chans för oss att visa vad vi kan i en väldigt tuff bransch, sager Varas.
Och visst behövs det mer satir i alla former i Sverige, tycker Varas. I Chile har man en lång tradition vad det gäller det.
-Här finns det nastan ingenting förutom de politiska karikatyrerna på någon enstaka sida. I Chile firms det varje vecka en extrabilaga i dagstidningen med bara satir, berättar Varas, som när hans tidning blev förbjuden och diktaturen tog sitt fasta grepp om landet flydde till Argentina, bara för att gå igenom samma procedur igen. Där fick han namligen jobb på en ny tidning, men tidningen hann inte ens komma ut med sitt första nummer innan den blev forbjuden, i ett Argentina som också föll offer för en totalitär diktatur.
Nästa hållplats i Varas liv blev Rumänien där han bl a gav ut en barnbok och 1982 kom han till Sverige.

Pseudonym
Varas har en tecknarpseudonym, Varilla.
-Det betyder en lång och smal stång, som kan användas som piska också, säger Varas och skrattar.
Och det ar många som uppskattar hans och de andras humoristiskt vinande piska, även om prenumeranterna inte är så många annu, bara 60 stycken.
Men det är en bred läsargrupp som tidningen vander sig till.
-Ja, det är ganska blandat.
På bokmassan i Rosengård visade det sig att de som tyckte om tidningen var både gamla och unga människor, och av alla nationaliteter.
Tiningen finansieras än så länge med bidrag som de får av bl a invandrarforvaltningen och olika studieforbund, men målet är att tidningen ska kunna överleva av sig själv så småningom.
Behovs fler
- Vi behöver fler medarbetare, sager Varas, som själv har tidningen som praktikplats.
-Vi saknar bra redaktörer. Det tar väldigt mycket tid att läsa korrektur och skriva bra artiklar.
Men det löser sig nog, tror Varas. För ideerna, engagemanget och talangerna finns ju redan där.

AMANDA PIETEKSEN, text
DRAGO PRVULOVIC, foto